Bruttonationalinkomst

I de allra flesta länder runt om i världen läggs stor vikt vid landets och dess invånares ekonomiska effektivitet och ekonomiska välstånd. Bhutan mäter såväl bruttonationalprodukt som bruttonationallycka. I den här artikeln vill vi berätta vad som ligger bakom detta.

Definition av bruttonationallycka

Bruttonationallycka (GNH) eller också Bruttonationalinkomst är ett koncept som utvecklats i Bhutan. Det fungerar som ett alternativt mått till bruttonationalprodukten (BNP). Istället för att enbart mäta ekonomisk tillväxt, tar BNI ett helhetsgrepp på medborgarnas livskvalitet och betonar de humanistiska, sociala och psykologiska aspekterna. Tillsammans med BNP är BNI avsett att återspegla det allmänna välbefinnandet i landet och dess invånare.

BNG:s historia

Tron att regeringen är ansvarig för sitt folks lycka har en lång tradition i Bhutan. Följande citat återfinns i en lagbok från den tidigmoderna perioden: "Om regeringen inte kan skapa lycka för sitt folk, finns det ingen anledning för regeringen att existera." Kungarna i det lilla riket har sedan länge tagit detta till sig och satt lycka som mål för utvecklingen. Lycka.

Termen bruttonationallycka myntades 1979 av den fjärde kungen, Jigme Singye Wangchuck. Han fick en fråga om bruttonationalprodukten under en intervju och hans spontana svar var att bruttonationallycka var mycket viktigare för Bhutan än BNP. Under de kommande 20 åren symboliserade termen endast buddhistiska värderingar och dolde inga statliga åtgärder.

Det var först 1997 som det blev Femårsplan och 1998 presenterade premiärminister Jigme Thinley de fyra pelarna i konceptet.

BNG:s fyra pelare

Bruttonationallycka bygger på fyra pelare: Hållbart och rättvist socioekonomiskt välbefinnande, kulturellt bevarande, miljöskydd och god samhällsstyrning. Dessa pelare utgör grunden för en holistisk bedömning av framstegen:

• Hållbart och rättvist socioekonomiskt välbefinnande: Varje generation ansvarar för att dess livsstil inte får negativa konsekvenser för kommande generationer. Hållbarhetsprincipen innebär att endast verkliga behov har ett värde och att konsumtionen bör begränsas för att lämna tillräckligt med möjligheter och resurser till kommande generationer. Alla områden i samhället ska vara balanserade.

• Bevarande och främjande av kultur: Bhutans kultur är unik, eftersom det lilla landet aldrig koloniserades. Värderingarna definieras i hög grad av social interaktion, konst och dess sedvänjor. Vänskap är mycket viktigt, liksom att bry sig om och dela med sig till andra. Traditionellt hantverk skyddas av regeringen och förs vidare till yngre generationer.

• Skydd av miljön: Naturen, och i synnerhet skogsbruket, spelar en viktig roll inom buddhismen. Träd betraktas som skapare och vårdare av alla former av liv. I kungadömets konstitution föreskrivs att 60% av marken alltid ska vara skogbevuxen. Att leva i harmoni med naturen är dock inte bara en viktig angelägenhet för regeringen, utan även för befolkningen. Frivilliga trädplanteringskampanjer organiseras gång på gång.

• God statlig finansiering: Denna pelare är grundläggande för att de övriga tre ska fungera. Bhutan är ett kungadöme, men den fjärde kungen omvandlade den ursprungliga absoluta monarkin till en konstitutionell monarki för att kunna fördela de statliga aktiviteterna på flera personer.

Undersökning av BNG

Uppgifterna om bruttonationallycka samlas å ena sidan in genom undersökningar, för vilka ett särskilt frågeformulär har skapats som frågar om olika aspekter som en persons utbildningsnivå, känslomässighet och andlighet, liksom deras ekonomiska kapital. Å andra sidan ansvarar olika kommissioner inom regeringen för att övervaka efterlevnaden av åtgärderna.

Mottagning över hela världen

Idén om bruttonationallycka har väckt uppmärksamhet världen över och stimulerar till diskussion om alternativa mått på välbefinnande. Medan traditionella ekonomiska indikatorer ger viktig information, betonar begreppet bruttonationallycka vikten av aspekter som hälsa, utbildning, social harmoni och miljöskydd för det verkliga välbefinnandet i ett samhälle. Sedan 2011 har FN mätt livstillfredsställelsen hos många av världens folk och publicerat en Rapport om världens lyckasom har Bhutans bruttonationallycka som förebild.

I en värld som ofta styrs av materiella mål och kortsiktiga vinster erbjuder Bruttonationallycka en metod som prioriterar människors och planetens långsiktiga välbefinnande. Bhutan är ett inspirerande exempel på hur en nation kan ändra sina prioriteringar för att främja ett tillfredsställande och mer hållbart liv för sina medborgare.

För mer reseinspiration, ta en titt på Tidskrift eller på Instagram och Pinterest över!